2014
Solen strilar in genom persiennerna och kastar långa skuggor i vardagsrummet på Granegatan. Jag är nyduschad, blöt i håret och nostalgisk. Ett år, poff, bara så där! Och här är vi nu, bara några få timmar återstår av omtumlande 2014. Det viner förbi ögonblick framför mina ögon.
Zanzibar
Alla timmar på Sats
Beskedet att TV4 Värmland läggs ner
Den heta sommaren
Första dagen som sjuksyrra
Känslan när jag sprang min första mil
Glädjen
Besvikelserna
Allt
Jag hade nog trott att jag skulle hitta någon 2014, och på sätt och vis gjorde jag det, jag hittade mig själv. I träningen hittade jag ett sätt att nå fram till mig själv, få ut allt som alltid har rivit i mig på ett vettigt sätt och landa hyfsat mjukt. Jag hade aldrig kunnat hantera 2014 utan.
För 2014 har på intet sätt varit ett lätt år, det har varit drama och kamp, 2014 har krävt mod och jävlaranamma och styrka - in i det sista.
Jag skulle vilja önska att 2015 blir lugnt och tryggt, men det är ingen idé. Livet, mitt liv, är en sjuhelvetes ride och kommer nog alltid att vara så. I stället väljer jag att vila i vissheten om att jag fixar det mesta som kommer min väg.
I kväll firar jag in det nya året med att hjälpa åtta människor som tvingas tillbringa nyår - svårt sjuka - i ett enkelrum på infektion. Det ger perspektiv, right?
Önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År! Vi ses 2015 darlings.
/Y