Livet ändå

Oh my God, när man står på löpbandet och märker att kroppen är helt med på noterna... och sen går över till benpressen och trycker upp 200K i förbifarten... och sen kör obesvärade situps som en fuckin machine... aaah!! Dagens två-timmarspass var LÄTT det starkaste och bästa på länge, värsta styrkebitchen, underbar känsla!
 
Överlag har denna lediga torsdag varit... så lätt. Vaknade i perfekt tid, fick en tid på bilprovningen direkt, bilen gled igenom besiktningen, ingen kö på polisen, fixade nytt pass i ett nafs, sen SUPERPASSET, hem, duscha, svisch så hade jag städat ut julen och nu sitter jag här och känner mig PIGG och LEVANDE.
 
Tror att all denna energi kommer sig av mina två fantastiska kvällar i går och i förrgår. I tisdags - middag ute med underbara Emelie, girltalk delux, lax i pepparrot- och ingefärssås, alltihop satt som ett smäck efter en hektisk dag på jobbet.
Och så gårkvällen. Jonte. Min low cal-pizza och soffhäng. Så mycket kärlek och funderingar och bra snack! Jonas är for real en av de väldigt få genuint BRA killar som alltid kommer att vara en blessing i mitt liv. Synd att vi ses så sällan nu, men Jonte kommer alltid att vara mannen jag badar i älven med tropiska sommarnätter klockan 03.
 
Alltid.
 
Det enda jag inte riktigt har energi till är att ta in terrordådet i Paris - ärligt - jag vill bara gråta blod och förbanna världen. Var ska vi sluta? Alla mot alla tills vi har förintat oss själva, eller? Ibland vill jag bara va en runaway från denna bistra verklighet. Aftonbladets Jan Helin skriver så här:
 
Ingen religion rättfärdigar terror.
Den som mördar i sin Guds namn gör sin religion djup skada.
Gärningsmännen bakom detta vedervärdiga terrorattentat har gjort världen mörkare, kallare och ondare.
Det är allt de åstadkommit.
 
/Y

Kommentera här: