starksomfan.blogg.se

Åh herregud DYSTERHETSKÄNSLAN just nu, det här vädret är from hell! Min kropp tror att det är natt hela tiden, den vill bara slösa tid på sovmornar och somna på soffan om kvällarna. Den vill never, ever vara riktigt pigg. Min frukost består numera till hälften av olika vitaminer i form av brustabletter, färglada små glas med C, D och multi som hjälper so-so.

 

Well, om ni undrar över dödstystnaden senaste dagarna så har det i alla fall inget med att vara dyster att göra, jag har helgjobbat och då finns inget utrymme för skrivlust. Vakna klockan 05.20, cykla i väg i regnet, åtta timmar med att se till att alla mår så bra det går och framför allt överlever, sedan hem i regnet, äta nåt, somna på soffan - story of my helgjobbar-life! Men jag klagar inte, jag älskar mitt jobb, det är bara jävligt jobbigt, haha.

 

Det känns som läge att lista saker att längta till:

- Genomgången av nya träningsschemat

- Min kommande lördagskväll med bokat bord på Guldapan

- Julfesten med jobbet 10 dec

- Julen och NIOLEDIGHETEN

- Beslutet att unna mig en månad i Thailand efter att mitt vik går ut (du kan börja leta flygbiljetter mamma)

 

Novemberdagar som denna funderar jag dock över hur föränderligt livet kan vara, oftare nu när jag dagligen ser vad sjukdom kan göra med en människa. Jag är självklart oerhört tacksam över att jag får lov att vara frisk, men jag funderar mycket över varför just mitt liv är så "rörligt".

Vissa tillbringar ju typ ett helt liv ihop med samma person, samma vänner, samma jobb. Lugnt och tryggt, inget drama. Men inte jag. Människor rusar in i mitt liv för att sedan försvinna lika snabbt igen. Jag rusar in i deras för att sedan tvärvända. Nu pratar jag inte om min familj och mina riktiga vänner, ni är alltid och kommer alltid vara här hos mig, jag menar de människor man möter på vägen. Jag är en sån magnet, både vad gäller att dra till mig och stöta bort.

Jobbrörligheten bekymrar mig inte alls lika mycket, det är bara bra att prova olika, testa allt som kommer ens väg. Jag är glad att jag är tillräckligt flexibel för att ro i land det mesta och stolt över mitt brokiga CV. Men sannerligen - föränderligt!

 

Ibland önskar jag att jag inte va ett sånt vildhjärta.

 

Men för det mesta älskar jag mitt vilda hjärta.

 

/Y